Lars är fem år och har en dröm. Han ska bli filmstjärna. Han ska pryda varje flickrums fyra väggar, han ska bli gjord som actionfigur och han ska kramas och pussas sönder varje natt av varenda svensk eller/och internationell flicka. Han ska skänka en del av sin förmögenhet till fattiga människor samt intressera sig för miljön. Alla levande varelser ska gråta sig själva till sömns varje natt i ren desperation över att dom aldrig kommer ens komma i närheten av den briljans han besitter. Han ska försätta alla i en kollektiv, existensiell ångest. 

Lars är sju år och har fortfarande en dröm. Han skriver sin autograf flera hundra gånger om dagen och får blåsor på fingrarna. Han berättar aldrig om sin dröm för sina killkompisar, dom skulle bara försöka få ner Lars på sin töntiga nivå. Tjejerna ger inga intryck av att dom kommer vilja pussa sönder hans pappersnuna om några år eller så. Dock vet han att han kommer smälta deras ishjärtan inom kort. Vänta du bara, Sarah. Njut av din mentala frihet, Susanne. Ni är alla en hårsmån från OMG-döden.

Lars är tolv år och nyfiken på den där nya sidan Fejsbok alla pratar om. Han surfar in på sidan från pappas dator och knappar in sin info, laddar upp den där roliga bilden mamma tog med kamelen i somras, skriver lite om sin samling suddgummin i infon och klickar i att han är i ett komplicerat förhållande, höhö. Snart har han 145 kompisar som inkluderar dom flesta i skolan, men absolut inte Hassan som luktar illa. Lars gillar Fejsbok.

Lars är 27 år och har precis köpt sin tredje iPhone. Han är uppdaterad hela tiden om vad Lisa från hembyn egentligen gör på vägen hem från Ica eller vad Gunnar tycker om att Hanna is in a relationship. Han laddar upp en rolig bild på vägen hem från jobbet och passar på att kolla lite YouTube innan bussen stannar. Han kommer hem till datorn och slösurfar till ljudet från Spaddifajj och läser dom vanliga bloggarna. Imorgon blir likadan.